Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

In this thesis the aim is to explore the connection between International presence and Reconstruction of Postconflict states. The focus in this Analyse is the concept of CIMIC which is the institutional concept of Civil-Military Co-operation in International relations and a concept in Peacebuilding Theory. The cases, which are the empirical Material, is Afghanistan and Kosovo, two most-different cases.The theoretical framework is primarily consider the mechanisms successful for the Reconstruction process in general and within CIMIC in particular. This framework including both theories of State failure and International administered Territories as well as Models for Civil- Military Co-operation.The International presence in Postconflict Societies plays a big role, even thou it is very important that initiatives for rebuilding comes from the state within. The essence of CIMIC is the civil component and the military, operating in Peacebuilding and Reconstruction missions.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra MilitÀrregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebÀr att Försvarsmaktens förmÄga att samverka med och lÀmna stöd till andra myndigheter förbÀttras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur personer med nyckelpositioner inom de bÄda myndigheterna (LÀnsstyrelse och Försvarsmakten) tÀnker kring införandet av MilitÀrregioner och dess förutsÀttningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militÀra samhÀllet.Resultatet pÄvisar att informanterna Àr relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus pÄ gemensam planlÀggning, utbildning, övningar samt nÀtverksskapande och utarbetande av gemensamma mÄl innan nÄgot hÀnder. MÄlsÀttningen Àr att klara av att hantera oförutsedda hÀndelser som olyckor och naturkatastrofer nÀr de vÀl kommer. Informanterna anser Àven att nÀrheten, i sÄvÀl tid som rum, Àr avgörande för planlÀggning och den slutliga insatsens resultat..

Doktriner utgör vÀpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser anvÀnda militÀra medel för att uppnÄ politiska mÄl. För att tjÀna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgÄngspunkter som omvÀrldens utveckling och senaste forskning. Dock menar mÄnga att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers sÀrintressen pÄverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militÀrt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrÀmjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad pÄ integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militÀrt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militÀra organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten dÄ CBRN-hÀndelser intrÀffar i det svenska samhÀllet samt hur dessa dokument pÄverkar den civil-militÀra samverkan. Dokumenten har analyserats utifrÄn en teori om organisationers grÀnser och anknutits till en verklig CBRN-hÀndelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers grÀnser kan anvÀndas för analys av civil-militÀr samverkan vid krishantering i allmÀnhet. Specifika hÀndelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

FrÄgan om civil-militÀr samverkan i multinationella insatser har lÀnge diskuterats. I takt med att den sÀkerhetspolitiska situationen i vÀrlden förÀndras, förÀndras ocksÄ instÀllningen som de i multinationella insatser ingÄende aktörerna har till civil-militÀr samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i vÀrlden förÀndrats. Trenden pekar mot fÀrre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militÀra och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir dÀrför viktig.Detta har uppmÀrksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den hÀr uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit sÄ.

Internationellt sker en utveckling mot att genomföra insatser samordnat med resurser frÄn flera politikomrÄden - bÄde civila och militÀra. Behovet har uppstÄtt ur insikten att hÄllbar utveckling i en region krÀver anvÀndning av olika resurser för att uppnÄ synergier. Samverkan och samordning mellan civila och militÀra aktörer enligt syftet ovan brukar i moderna ordalag beskrivas som comprehensive approach. Det praktiska arbetet pÄ fÀltnivÄn med samverkan för att uppnÄ synergier i kontexten comprehensive approach kan sÀgas innebÀra samma sak som civil-militÀrt samverkan.Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att med fokus pÄ det svenska PRT Mazar-e Sharif, förstÄ de svÄrigheter som finns vid samverkan mellan civila och militÀra aktörer, med mÄlet att öka synergier av nationella resurser. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning om militÀr-civil samverkan samt comprehensive approach, skapas en analysmodell med ett urval av identifierade faktorer, för att beskriva samverkan empiriskt frÀmst utifrÄn intervjusvar frÄn nyckelaktörer ? chefer eller stabschefer samt civila rÄdgivare.

Civil-military relations ? conditions for cooperationAbstract: Civil-military cooperation is a branch of current interest, both in studies and research. The importance has also increased after the governmentŽs demands in a more developed and efficient coordination of national contribution to international peace support operations. Several studies show that there is a lack of ability to cooperate between different levels of command and other actors. The Swedish tradition of state administration is strong and the responsibility to cooperate lies within the hands of the different authorities.

The intention with the research was to investigate the role of civil society in the Kenyan democratization process. The research intends thus to analyze (1) the role of civil society in Kenya's transition to democracy (1990- 2002), and (2) the role of civil society in the further democratization process (2002- 2013).The results of the research demonstrates that the role of civil society played a crucial role in Kenya?s transition to democracy given that civil society provided with a multiparty- system in 1991. In addition, civil society endowed with education for citizens in order to attain constitutional reforms. As a result, Kenya accomplished a transition to democracy in 2002.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka civil-militÀr samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie dÀr litteratur av personer verksamma pÄ plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att mÄnga samverkansproblem förekom trots ett genomtÀnkt koncept ochinsatser för att förbÀttra samverkan mellan civila och militÀrer. Vidare framkommer att militÀrer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori anvÀnts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militÀra aktörers kollektiva identiteter, vÀrldsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

This essay revolves around partnerships established between local authorities and civil society to promote integration in segregated urban areas. The main focus is on who is active in formulating the local integration policy in these partnerships. The analysis is based on qualitative interviews with representatives from the local public administration and from different parts of civil society in RosengÄrd and Södra innerstaden in Malmö. The conclusion is that local authorities to a large extent decide the content of integration policy. The authorities, in having the major responsibility of the integration projects, decide what parts of civil society to involve and what projects will promote integration.

Civil disobedience constitutes an interesting ethical phenomena in the democraticstate since the people performing it consciously brakes laws and norms in societyfor purposes they themselves judge to be morally good and just. This thesisexamines whether the phenomena of civil disobedience is justifiable in ademocratic society.In this study civil disobedience is analyzed on two levels. First the problem isanalyzed on a theoretical level in relative to the three, by us established, values:respect for the law, the will of the majority and equality. Second, civildisobedience is analyzed on a more practical level where we test our theoreticalline of argument with the help of two example groups who engages in civildisobedience. The justification of civil disobedience is also analyzed through twoethical perspectives on acting, deontology and consequentialism.Our conclusion is that civil disobedience is justifiable on a theoretical level inrelative to the values we discuss.

The specific task of this thesis is to illustrate the complexity of a cooperation between civilian and military entities by examining Provincial Reconstruction Teams (PRTs) and their role as an actor among others in the field in a war-torn Afghanistan.By using counterinsurgency strategy as an analytical framework it has been possible to examine the civilian and military contexts closer. Underlying structures concerning the norms and interpretation of reality of the PRTs has been partly revealed. Studies of the PRTs as one significant bearers of "the comprehensive approach", which includes a holistic approach regarding the use of civilian and military capabilities, new conclusions can be drawn on whether a general civil-military approach can be a part of the solution for current and future conflicts. Based on the counterinsurgency strategy, the author has identified three themes as bearing and thus appears through the thesis as a foundation. These are Coordination, Development and Security.

This study aimed to explore the perceived role and mandate of civil servants employed in municipalities in Kronoberg county. The study aimed to answer the question whether civil servants engaged in municipal economics have different perspectives on their mandate and role based on how said civil servants implement and manage policy tools available in Swedish municipalities. The study aimed to through policy tools theory explain how civil servants through four categories view the policy tools employed in the municipality. The study is based on the reasoning that policy tools influences exercise of authority that in turn influences view on policy tools. In order to study civil servants perspective on perceived mandate and role interviews were conducted with a sample of civil servants from each of the eight municipalities in Kronoberg county.

When Sweden acceded to the European Union in 1995 the term social economy was introduced to the Swedish context, gradually replacing the term civil society. This replacement can be seen as an indicator of a changing meaning of what the concept of civil society used to stand for.The aim of this essay is to study if it is possible to identify changing perceptions of the role of civil society for democracy in Sweden in government bills between 2002 and 2008, and, if so, what effect does this have on the delineation between the civil society and the government.An analytical model is proposed consisting of two dimensions which both capture the roles of civil society for democracy and the model examines how those roles relate to the government.The conclusion is that the government still sees the main function of civil society as a democratic school and a change agent for democracy. However, there is strong evidence to suggest that the civil society is increasingly regarded as more of a welfare producer than a fosterer of democracy..